Betänkande 2014/15:UbU15 En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Så tas äntligen hela frågan om livslångt lärande och kvalifikationer för detssamma på allvar av Regeringen, åtminstone i form av publikattion och beslut. Nu återstår implementering och handling. Ska bli intressant att följa hur utbildningsorganisationer och arbetsliv tar konsekvenserna av dessa beslut.
Under hösten 2015 har regeringen infört en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (SFS 2015:545) i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EUT C 111, 6.5.2008). Den grundläggande idén med den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och införandet av nationella referensramar är att det ska bli enklare för personer, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en kvalifikation ligger. Med kvalifikation avses ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser, t.ex. examina, certifikat och diplom. Att nivån på kvalifikationer tydliggörs underlättar för den som vill byta arbete eller börja studera i Sverige, eller i ett annat EU-land.
Den nationella referensramen innehåller åtta nivåer som beskriver det resultat av lärande som är av betydelse för respektive nivå. Referensramen kan tillämpas inom alla delar av det offentliga utbildningsväsendet och möjliggör samtidigt för aktörer utanför det offentliga utbildningsväsendet att få nivån på sina kvalifikationer fastställd i den nationella referensramen. Regeringen har fastställt nivån på kvalifikationer som är författningsreglerade och som uppfyller de krav på läranderesultat och kvalitetssäkring som ställs i rekommendationen om EQF i förordningen. Nivån på övriga kvalifikationer kan fastställas efter ansökan och erlagd avgift från utfärdaren, under förutsättning att samma krav uppfylls. En sådan ansökan prövas av Myndigheten för yrkeshögskolan och kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Under hösten 2015 har regeringen infört en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (SFS 2015:545) i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EUT C 111, 6.5.2008). Den grundläggande idén med den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och införandet av nationella referensramar är att det ska bli enklare för personer, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en kvalifikation ligger. Med kvalifikation avses ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser, t.ex. examina, certifikat och diplom. Att nivån på kvalifikationer tydliggörs underlättar för den som vill byta arbete eller börja studera i Sverige, eller i ett annat EU-land.
Människor lär genom hela livet och i många olika sammanhang, inom det offentliga utbildningssystemet, inom arbetslivet eller genom privata utbildningsanordnare. Lärande kan leda till olika former av examensbevis, examen, certifikat eller diplom. Dessa kvalifikationer kan vara av mycket olika karaktär. Genom införandet av en nationell referensram skapas en helhetsbild av olika kvalifikationer som ges ut i Sverige och som underlättar för enskilda personer, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en kvalifikation ligger, både nationellt och internationellt. Därmed främjas rörlighet och livslångt lärande för arbetstagare och studerande inom EU.
Den nationella referensramen ersätter inte det offentliga utbildningssystemets styrdokument, som t.ex. läroplaner och kursplaner, och på- verkar inte heller antagningsregler inom respek- tive utbildnings- eller skolform. Det handlar i stället om att synliggöra vilken nivå på kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att erhålla de olika kvalifikationer som ges ut i Sverige. Att kraven för att uppnå en viss kvalifikation definieras i termer av lärande- resultat, i stället för t.ex. längden på en ut- bildning, innebär att det tydligt behöver framgå vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att uppnå kvalifikationen. Införandet av en nationell referensram och dess princip om läranderesultat kan underlätta arbetet med validering och stimulera utvecklingen. En nationell referensram kan förhoppningsvis bidra till att öka rörligheten på arbetsmarknaden, underlätta övergångar mellan arbete och utbildning och bidra till att ge resultaten av validering nationell legitimitet på arbetsmarknaden.
De bestämmelser i förordningen som reglerar referensramens syfte, nivåer i referensramen och bemyndiganden för Myndigheten för yrkeshög- skolan att meddela föreskrifter samt lagen (2015:478) om avgift för ansökan träder i kraft den 1 oktober 2015. Bestämmelser som avser ansökan och beslut om nivå på en kvalifikation i den nationella referensramen träder i kraft den 1 januari 2016.
Läs hela betänkandet här
