Framtidens lärande är här och nu

Den 20 maj 2015 var det Riksdagshearing med tema: “Dansk digital skolutveckling – i ett svenskt perspektiv”

Hearingen arrangeras av riksdagsledamöterna i utbildningsutskottet Roza Güclü Hedin (S) och Camilla Waltersson Grönvall (M) i samarbete med Stiftelsen DIU och partners Lärarnas Riksförbund, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledarförbund, Svenska Läromedel, Vinnova.

Här kan du ta del av en rapport som DIU publicerat om Dansk digital skolutveckling

Program:
Moderator: Peter Becker, ordförande stiftelsen DIU

12.30 Inledning 
Camilla Waltersson Grönvall utbildningspolitisk talesperson (M), ledamot i utbildningsutskottet

12:45 Dansk skolutveckling med integrerad digitalisering
Kristoffer Lange, kontorschef Styrelsen for IT og Læring, undervisningsministeriet i Danmark
It i folkeskolen – Kristoffer Langes presentation

Kommentarer: Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges skolledarförbund och Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd Skolverket.

13.30 Paus

14.00 Forskning, försöksskolor och lärarutbildning
Jeppe Bundsgaard, professor, Aarhus universitet

Kommentarer: Anders Almgren, 1:e vice ordförande Lärarnas Riksförbund och Berner Lindström, professor Göteborgs universitet.
14.45 Digitala lärresurser
Janus Benn Sörensen, direktör Clio Online
Janus Benn Sörensens presentation

Kommentarer: Åsa Steholt Vernersson, ordf Läromedelsförläggarna, vd Gleerups Utbildning och Andreas Aurelius, handläggare Vinnova.

15.30 Avslutning
Roza Güclü Hedin, (S) ledamot i riksdagens utbildningsutskott

Tidigare arrangemang i vår från Datorn i Utbildningen (DIU) även en konferens om framtidens lärande, tillsammans skaper vi framtidens  skola den 6-7 maj 2015. Hela programmet kan du ta del av här

Har du vad som krävs för att leda framtiden?

Intressant artikel om ledarskap i Chef
Trender inom ledarskapet kommer och går. Likaså rapporterna om vad morgondagens ledarskap kommer innebära. Chef ställde några frågor till ledarskapsexperten Cecilia Åkerblom, som skrivit rapporten ”Viktiga trender för morgondagens ledarskap” på uppdrag av chefsorganisationen Ledarna. Här är några av de viktigaste trenderna för morgondagens chefer:
Tydlighet
Kommunikation och bra relationer
Släpp kontrollen till teknologin
Yngre generationen visar vägen mot jämställdhet och mångfald

Läs hela artikeln här

Tidiga steg mot en digital tid

I min tidigare blogpost från idag den 7 juni skrev jag om en artikel i sds  den 15 april om Vad måste barn kunna  i framtiden.Nu ska jag lyfta fokus mot ett annat område som diskuterades i sds  den 18 maj 2015, nämligen att den digitala utvecklingen kräver att allt yngre elever lär sig om datorprogrammering. Detta görs vid Maria Montessoriskolan i Lund. Montessoriskolorna har ju alltid var före sin tid, eller före och med mer medvetna strategier än många andra skolor.


På Maria Montessoriskolan i Lund få eleverna chans att lära sig grunderna i datorprogrammering. Läraren Maria Svensson hjälper Clara Sultan, Tove Ekstrand, och Eja Gustafsson att få rätt på koderna.BILD: ALBIN BRÖNMARK

Enligt Maria Svensson som är Projektledare vid Mongessoriskolan är projektets syfte att ge eleverna en inblick i den digitala verklighet som blir mer och mer relevant i arbetslivet.  Hon tror på att introducera eleverna till området i så tidig ålder som möjligt.

– Vi har en skyldighet att presentera idéer för eleverna, och vad de har att vänta sig som vuxna i arbetslivet. Tänk vilken chans att få börja känna på det här redan i lågstadiet, säger hon entusiastiskt.

Responsen har från både elever och föräldrar varit positiv, och alla barn som deltog i det första tillfället valde att komma tillbaka även till det andra. Maria Svensson tror att projektet bidrar till att stärka barnens självkänsla.

– De får datorvana, men de får också se hur det är att skapa någonting och känna att “det här är helt nytt, och jag klarar det”, säger hon.

Blir intressant när dessa elever kommer till högre utbildning, vilket är ganska snart, hur de ska uppfatta  och troligen göra uppror mot föråldrad  pedagogik och föråldrade metoder

Läs hela artikeln här.

Vad måste man kunna i framtiden

I takt med den globala utvecklingen och den ökade användningen av Internet och social medier och att samhället blir mer och mer digitalt, ifrågasätts alltmer de kunskper och färdigheter som barn tillägnar sig i dagens skola. I SDS har detta lyfts i två artiklar.Den ena den 18 april som i Inpå livet , Kunskap för framtiden , del 3 belyser (den andra i sds den 18 maj återges här i nästa blogpost). Vad måste barn kunna i framtiden? Tre personer vars jobb är att spana framåt tillfrågades och svaren blev inte helt oväntat:

1. Övervaka datorer 
2. Umgås med andra människor och 
3. Förstå globala sammanhang 

Datorer kommer att ta över ännu fler arbetsuppgifter i framtiden, säger Johanna Danielsson på Kairos Future.

BILD: JULIA LINDEMALM

Johanna Danielsson, framtidsstrateg på trendanalysföretaget Kairos Future säger att:

Den främsta kompetensen är att kunna lära sig nytt, att ha förmågan att snabbt kunna ta till sig nya sätt att jobba på. En annan viktig trend är den ökande automatiseringen. Alla uppgifter som kan automatiseras kommer att bli det, inte bara i tillverkningsindustrin utan också inom kunskapsjobb med smartare datorer. Redan i dag finns datorer som skriver nyhetsartiklar och kan sätta ihop data. Dataprogram komponerar musik och skriver vetenskapliga rapporter.Människans jobb blir att designa och övervaka det som datorerna gör. Och att utvärdera datorernas arbete för att förbättra det. Det kräver tankehöjd, att man kan hantera komplexa sammanhang och uppgifter. Om man har barn i dag så kan man uppmuntra dem att tänka själva och vara kreativa. Tidigare lärde man barnen hur man ska göra saker, i dag låter man dem träna på att lösa nya problem.Men inom vissa områden kan man tänka sig att människan även om trettio år har ett övertag över datorerna. Det gäller alla komplexa och oberäkneliga sammanhang. Jag tänker att brandman och förskollärare är två yrken som kommer att överleva.

Stefan Fölster, chef på Reforminstitutet säger att:

I den framtid som jag målar upp digitaliseras många yrken. Var och en kan fundera på hur teknikutvecklingen kan påverka den bransch eller yrke man arbetar i, och vilka färdigheter som kan behövas. Det är ju bra att vara en som digitaliserar i stället för att vara den som rationaliseras bort.

Men i många yrken gör människor saker som datorer inte är så bra på. Som politiker eller sjuksköterskor. Eller förskollärare, där är det viktigaste att vara människa och att lära barn att umgås med andra människor på ett vettigt sätt. De är oersättliga.

Alla dessa yrken är rätt så framtidssäkra. Likaså alla som har att göra med att den nya tekniken ska utvecklas och köpas. Eller att vara projektledare som är ganska allround och kan umgås med andra människor och tänka ut lösningar.

Men så fort något är en rutinuppgift ska man fundera på om en dator kan ersätta den. Äldreomsorgen och undersköterskor har en del arbetsuppgifter som kan robotiseras, som att få äldre och sjuka att duscha och gå på toa.

Per Magnusson, kansliråd på Svenska Unescorådet framför att:

Utmaningen för mänskligheten i det internationella perspektivet är behovet av att kunna leva ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Det kräver kritiskt tänkande, interkulturell förståelse och ett demokratiskt levnadssätt. Det här är kompetenser som behöver utvecklas och där utbildningssystemen har en avgörande betydelse.

På många håll har marginaliserade grupper, kvinnor och ursprungsbefolkning till exempel, inte tillgång till utbildning. Man ser väldigt tydligt hur utbildning förändrar samhällen och individer, och främjar demokrati, hälsa, och ekonomisk jämlikhet.

Men vi behöver prata om innehållet i utbildningen, att lära sig att se helheter. Fattigdomsfrågor, migration, ekonomisk orättvisa och miljön ­— alla de här samverkar. Det är först när vi ser sambanden och helheterna som vi förstår hur vi kan leva hållbart. Det är den kompetens som behövs, att förstå sambanden och att kunna agera utifrån det.

Det behövs också i Sverige: svensk skola är väldigt präglad av stuprörstänk och att läsa ett ämne i taget.

I höst antar FN:s generalförsamling nya utvecklingsmål. De tidigare milleniemålen var att alla barn ska gå i skolan. Men det räcker inte att sätta elever i ett klassrum.

De nya målen handlar om lärande för hållbar utveckling och globalt medborgarskap. Det krävs en jätteutveckling också i vår del av världen. Det är vi som har mest att lära när det gäller att leva hållbart.

Sammanfattningsvis kan sägas att:Datorer kommer att ta över ännu fler arbetsuppgifer i framtidenBarn måste lära sig förstå hur krig, fattigdom och miljöförstöring i världen påverkar oss allaBarn måste lära sig att förstå globala utmaningar

Så de stora frågorna kvarstår hur utformar vi kursplaner, kursinnehåll och ev examination (om det nu skavara nödvändigt) utifrån dessa utmaningaroch hur förbereder vi elever och studenter för denna framtid som började igår

Läs mer i sds den 15 april 2015

BILD: JULIA LINDEMALM