Den andra Europeiska eMOOC Stakeholder Summit 2014, hölls den 10-12 Februari 2014 i Lausanne, som ligger vid stranden av den vackra Lac Léman, Schweiz. Värd för konferensen var École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL)och P.A.U. Education. Konferensens syfte var att ge en möjlighet att samla europeiska aktörer som är inblandade i de storskaliga öppna nätkurserna, MOOCs, från beslutsfattare till praktiker till forskare. Konferensen syftade också till att utveckla synergier mellan europeiska universitet kring teman som bedömning, MOOC ackreditering, plattformar, interoperabilitet och gemensamma forskningsinitiativ. Konferensen är en uppföljning av MOOC Summit 2013. En tredje konferens planeras 2015 i Mons , Belgien .
Konferensen hölls i den spektakulära Rolex Learning Centre byggnaden.
The Rolex Learning Center byggt på Campus EPFL Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne, med design av den internationllt berömda japanska arkitetoniska stilen SANAA, är ett laboratorium för lärande och ett bibliotek med över 500,000 volymer. Det är också en internationell kultursamlingsplats för EPEL och är öppen både för studenter och allmänheten. Utbredd över drygt 20 000 kvadratmeter, ger det möjlighet för nätverkande, service, bibliotek och informationssökande, sociala utrymmen för studier och gemenskap, restauranger, kafeér och även med en fantastisk utemiljö.The Rolex Learning Center är i högsta grad och på alla sätt en innovativ byggnad med varsamma sluttningar och terasser, böljande runt en rad av uteplatser, med nästan osynligt stöd för sina komplexa böjda tak, för vilket krävs helt nya konstruktionsmetoder.
“The Rolex Learning Center,” Patrick Aebischer, President of EPFL, said, “exemplifies our university as a place where traditional boundaries between disciplines are broken down, where mathematicians and engineers meet with neuroscientists and microtechnicians to envision new technologies that improve lives. We invite the public into this space to convey the message that working in science is working for the advancement of society.”"
Konferensen varade i två och en halv dag. Enligt uppgift deltog 450 delegater, även med deltagare från länder utanför Europa var representerade. Konferensen inleddes med en Master klass om vad MOOCs är och inte är, samt pedagogiska aspekter på MOOCs. I programmet annonserades hela konferensinnehållet som;
- What is a MOOC?
- How does it work?
- Why offer a MOOC?
- What is the MOOC-hype about?
- Are there downsides?
- Which players and business models are around?
- How to plan, produce and run a MOOC?
- erfarenheter med MOOCs
- forskning om MOOCs.
- policy frågor och
- affärsmodeller för MOOCs
Bland key notes kan nämnas:
Xavier Prats Monné, Deputy Director-General for Education and Culture, European Commission. What is the offer for MOOC development in the new Erasmus Programme.
Juan Pelegrín, Principal Administrator at the "Inclusion, Skills and Youth" Unit, DG CONNECT, European Commission. H2020 Technologies and human learning. Taking learning technologies forward.
Carolina Jeux, CEO at Telefónica Learning Services. Telefonica visions, lessons learned in Spain and LAtin America.
Debra Humphris, Vice Provost Education. MOOCs an alternative perspective.
I samband med konferensens öppnande argumenterade konferens ordförande Pierre Dillenbourg att vi bör inte ställa frågan "what can MOOCs do" men däremot snarare "what should MOOCs do".
Andrew Ng en av grundarna, tillsammans med Daphne Koller, av Coursera menade att den nuvarande utbildningsmodellen är föråldrad. Att de flesta av oss tar fyra års högskoleutbildning och sedan jobbar i 40 år, oftast inom samma område, är bakåtsträvande. Vanligt idag är istället att många byter inriktning i 7 års cykler. MOOCs ger möjlighet till livslångt lärande, vilket bekräftas av det faktum att många av dem som genomför en MOOC redan har en examen. MOOCs ger också möjlighet till innovation. Ng menade att Courseras certifikat börjar bli efterfrågade på arbetsmarknaden och att arbetsgivarna numera rekommenderar MOOC kurser. Fler och fler berättelser om hur MOOCs förändrat människors liv och arbetsvillkor börjar också dyka upp. Ett exempel presenterades på konferensen av Arnab Banik, Coursera, från Bangladesh. Idag styrs utbildning mer av erbjudande än av efterfrågan. Utvecklingen och utbredningen av MOOCs innebär naturligtvis inte att högskoleutbildning dör, men däremot innebär det att affärsmodellerna för högre utbildning förändras och måste så göras. Liknande exempel vittnar musik branchen om sedan länge, och även inom TV ses den utvecklingen, tex Netflix.
Det talas mycket om den klart låga genomströmningen i MOOCs, siffrorna varierar från 1 % till 35 %. Men vid närmare granskning är de som registrerar sig för signatur spår / certificat upp till 90 %. MOOCs har kritiserats för brist på " personlig touch ". Detta har nu uppmärksammats av plattformskoncernerna genom att studiecirklar etableras och co-lokaliserade meet -ups arrangeras runt om i världen. I samband med dessa, används också synkron bildskärm, vilket gör deltagande möjligt även för dem som av olika skäl inte kan vara fysiskt närvarande. Quizzar integreras också i ökad omfattning i videoinspelningarna. Detta utmanar den traditionella tegel och murbruk tänkande inom utbildningen och den linjärt strömlinjeformade kursmoduldesignen som idag är vanligast. Konferensen uppmärksammade också frågan om upphovsrätt. edX tex äger inget utan de har bara tillåtelse att distribuera materialet. De uppmuntrar de som publicera innehåll på deras plattform att publicera innehållet med CC-licens, men de betonar att det är leverantören som bestämmer.
Alla de stora MOOC plattformsgivarna var så klart på plats, som Coursera , edX, FutureLearn (UK), Iversity (Tyskland) och det spanska MiríadaX. De deltog både som keynote, på paneldebatter, samt i partnermöten, vilket även var en del i programmet, med speciell tid avsatt härför. Däremellan förekom förstås även informella möten. Tilläggas kan att Coursera även var sponsor, tillsammans med bla OpenUpEd och P.A.U. Education.
Hela den norska MOOC kommittén, MOOC Utvalget deltog i konferensen för få "the state of the art" och att få inspiration till den slutrapport som ska lämnas in i juni 2014.Mer om MOOC utvalgets erfarenheter från konferensen kan läsas på June Breiviks blog Tanker.
.
June Breivik, MOOC Utvalget och Andrew Ng, Coursera. Foto Ebba Ossiannilsson
Två talare deltog från Sverige Professor Jan - Olov Höög, dekanus för utbildning, Karolinska Institutet och Dr. Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet. De talade båda på policy spåret.
Jan - Olov Höög medverkade under temat "joining the MOOCs conversation: partnerships, Networks and Alliances from a multi-level governance perspective. Ebba Ossiannilsson medverkade under temat accreditation policies, certification and quality assurance in MOOCs.
Mitt inlägg inleddes med:
"Quality is in the Eyes of the be lover What does personalization really mean when it comes to quality"
EU kommissionens initiativ för att främja innovation och digital kompetens inom utbildningen Opening up Education utgjorde så bakgrund till inlägget nämligen den genomgripande innebörden av att öppna upp utbildning
... opening up means bringing the digital revolution into education. Digital technologies allow all individuals to learn, anywhere, anytime, through any device, with the support of anyone.
För att öppna upp betonas också i initiativet att högre utbildning ska/bör:
- review their organisational strategies
- exploit the potential of Massive Open Online Courses (MOOCs)
- stimulate innovative learning practices such as blended learning
- equip teachers with high digital competences
- equip learners with digital skills
- think about how to validate and recognise learner’s achievements in online education
- make high quality Open Education Resources (OER) visible and accessible
Därefter diskuterades EFQUEL MOOC Quality projektet och de sju områden som behöver för beaktas för kvalitetsbedömning och kvalitetsutveckling för MOOCs:
- Massive target group (storskalighet, obestämda heterogena grupper)
- Mixing groups (heterogena grupper)
- Support self-organization (självreglerat lärande)
- Declare whats in it (innehåll och struktur deklaration)
- Peer to peer pedagogy (kamrat pedagogik)
- MOOCs support choice based learning (stödjer individualiserat och självbestämt lärande)
Avslutningsvis i inlägget diskuterades:
"•Quality
indicators and methods to describe, measure and evaluate quality
for open education, OER and MOOCs
•New and innovative quality
models, methodologies, standards
and approaches for e-learning and open education
•Required competences
by institutions as well as by learners for designing, practicing and improving
open learning with high quality
•Methodologies for and experience of
recognition
of open learning in formal education and training
•Certification
of e-learning and open education in institutions, programs and courses
Integrated innovation and quality approaches
•Global
aspects of
high-quality Open Education"
MOOCs kan dra nytta av 30 års forskning inom distansutbildning och minst 10 års forskning om nätbaserat lärande. Några avslutande intressanta observationer från konferensen:
För närvarande har MOOCs främst utvecklats för högre utbildning och vidareutbildning. Det är dock av stort intresse även för företags-och yrkesutbildningsmarknaden. Flera initiativ utvecklar MOOCs för företagskunder (COOCs) och yrkesutbildning (VOOC) t.ex. kundutbildning. Öppna frågor som diskuterades var: Kan MOOCs användas för att lära fysiska färdigheter , till exempel yrkes skicklighet , sport? Om företagen gör sina egna tester och träning , vad universiteten fortfarande behövs för?
MOOC användare
Det är mestadels deltagaer från västvärlden och likasåmestadels personer som redan har en högre utbildningsnivå (master eller högre). MOOC kan ses som en form av vidareutbildning (men inte grundutbildning). Ses MOOCs i utvecklingsländer som en form av kulturell kolonialism eller en demokratisering av utbildning? Hur kan MOOCs främja nya former av pedagogik istället för att vara glorifierade video föreläsningar?Innovation
MOOCsÄr xMOOCs faktiskt olika från befintliga eLearning plattformar (förutom de större antalet användare)? [Siemens och Downes ' cMOOCs differentierade sig genom sin connectivist pedagogik , men hur xMOOCs ?] . Förslag: Gå bortom universitetet - terminen som default modell - > Trend mot kortare kurser (eftersom människor inte har mycket tid) .Konferenspresentationerna erbjöd en uppsjö av nya termer: SPOC, SOOCs och BOOCs (små och stora öppna online- kurser (Är en MOOC med färre deltagare fortfarande en MOOC), COOCs, (MOOCs för företagens utbildning), VOOCs (MOOCs för yrkesutbildning), pMOOCs ? (projektbaserade MOOCS), DOCC (öppen samarbets kurs, baserat på speciellt tema), etc. etc.listan kan göras väldigt lång.Bedömning
Hur kan framgång mätas i MOOCs ? Ett exempel från Proversity (UK): För att förbereda arbetssökande med jobb specifika kunskaper, sökande tar en MOOC och går sedan igenom en bedömning där de har att tillämpa kunskaperna i jobbspecifika scenarier. Om de gav bra resultat, går de vidare till en online anställningsintervju processen. Peer review vs inbördes utvärdering.Certifiering / Ackreditering
Det behövs nya former av certifiering och accreditering. Spelifiering av utbildning och utdelande av sk. märken. För närvarande krditerar få universitet eller arbetsgivare MOOCs, men vissa tillåter att komplettera med campus kurser för att få poäng. Vissa (få) arbetsgivare erkänner MOOC certifikat på CV. Trenden går mot certifiering av MOOCs av professionella organisationer (snarare än universitet).
Avhopp
xMOOC företag (som EDX och Courser ) erbjuder " premium track "-modeller , där deltagarna betalar en avgift i förväg för att få tillgång till den slutliga examen och få ett certifikat. Användare i premiumspåret har en genoförandegrad på upp till 70 % (vilket är mycket högre än vanliga MOOC deltagande). Ökningen kan förklaras med ekonomisk motivation för att få valuta för pengarna och ett urval där endast motiverade deltagare är villiga att betala.
Images and videos från konferensen kan ses här!
Proceedings
