Vad måste man kunna i framtiden

I takt med den globala utvecklingen och den ökade användningen av Internet och social medier och att samhället blir mer och mer digitalt, ifrågasätts alltmer de kunskper och färdigheter som barn tillägnar sig i dagens skola. I SDS har detta lyfts i två artiklar.Den ena den 18 april som i Inpå livet , Kunskap för framtiden , del 3 belyser (den andra i sds den 18 maj återges här i nästa blogpost). Vad måste barn kunna i framtiden? Tre personer vars jobb är att spana framåt tillfrågades och svaren blev inte helt oväntat:

1. Övervaka datorer 
2. Umgås med andra människor och 
3. Förstå globala sammanhang 

Datorer kommer att ta över ännu fler arbetsuppgifter i framtiden, säger Johanna Danielsson på Kairos Future.

BILD: JULIA LINDEMALM

Johanna Danielsson, framtidsstrateg på trendanalysföretaget Kairos Future säger att:

Den främsta kompetensen är att kunna lära sig nytt, att ha förmågan att snabbt kunna ta till sig nya sätt att jobba på. En annan viktig trend är den ökande automatiseringen. Alla uppgifter som kan automatiseras kommer att bli det, inte bara i tillverkningsindustrin utan också inom kunskapsjobb med smartare datorer. Redan i dag finns datorer som skriver nyhetsartiklar och kan sätta ihop data. Dataprogram komponerar musik och skriver vetenskapliga rapporter.Människans jobb blir att designa och övervaka det som datorerna gör. Och att utvärdera datorernas arbete för att förbättra det. Det kräver tankehöjd, att man kan hantera komplexa sammanhang och uppgifter. Om man har barn i dag så kan man uppmuntra dem att tänka själva och vara kreativa. Tidigare lärde man barnen hur man ska göra saker, i dag låter man dem träna på att lösa nya problem.Men inom vissa områden kan man tänka sig att människan även om trettio år har ett övertag över datorerna. Det gäller alla komplexa och oberäkneliga sammanhang. Jag tänker att brandman och förskollärare är två yrken som kommer att överleva.

Stefan Fölster, chef på Reforminstitutet säger att:

I den framtid som jag målar upp digitaliseras många yrken. Var och en kan fundera på hur teknikutvecklingen kan påverka den bransch eller yrke man arbetar i, och vilka färdigheter som kan behövas. Det är ju bra att vara en som digitaliserar i stället för att vara den som rationaliseras bort.

Men i många yrken gör människor saker som datorer inte är så bra på. Som politiker eller sjuksköterskor. Eller förskollärare, där är det viktigaste att vara människa och att lära barn att umgås med andra människor på ett vettigt sätt. De är oersättliga.

Alla dessa yrken är rätt så framtidssäkra. Likaså alla som har att göra med att den nya tekniken ska utvecklas och köpas. Eller att vara projektledare som är ganska allround och kan umgås med andra människor och tänka ut lösningar.

Men så fort något är en rutinuppgift ska man fundera på om en dator kan ersätta den. Äldreomsorgen och undersköterskor har en del arbetsuppgifter som kan robotiseras, som att få äldre och sjuka att duscha och gå på toa.

Per Magnusson, kansliråd på Svenska Unescorådet framför att:

Utmaningen för mänskligheten i det internationella perspektivet är behovet av att kunna leva ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Det kräver kritiskt tänkande, interkulturell förståelse och ett demokratiskt levnadssätt. Det här är kompetenser som behöver utvecklas och där utbildningssystemen har en avgörande betydelse.

På många håll har marginaliserade grupper, kvinnor och ursprungsbefolkning till exempel, inte tillgång till utbildning. Man ser väldigt tydligt hur utbildning förändrar samhällen och individer, och främjar demokrati, hälsa, och ekonomisk jämlikhet.

Men vi behöver prata om innehållet i utbildningen, att lära sig att se helheter. Fattigdomsfrågor, migration, ekonomisk orättvisa och miljön ­— alla de här samverkar. Det är först när vi ser sambanden och helheterna som vi förstår hur vi kan leva hållbart. Det är den kompetens som behövs, att förstå sambanden och att kunna agera utifrån det.

Det behövs också i Sverige: svensk skola är väldigt präglad av stuprörstänk och att läsa ett ämne i taget.

I höst antar FN:s generalförsamling nya utvecklingsmål. De tidigare milleniemålen var att alla barn ska gå i skolan. Men det räcker inte att sätta elever i ett klassrum.

De nya målen handlar om lärande för hållbar utveckling och globalt medborgarskap. Det krävs en jätteutveckling också i vår del av världen. Det är vi som har mest att lära när det gäller att leva hållbart.

Sammanfattningsvis kan sägas att:Datorer kommer att ta över ännu fler arbetsuppgifer i framtidenBarn måste lära sig förstå hur krig, fattigdom och miljöförstöring i världen påverkar oss allaBarn måste lära sig att förstå globala utmaningar

Så de stora frågorna kvarstår hur utformar vi kursplaner, kursinnehåll och ev examination (om det nu skavara nödvändigt) utifrån dessa utmaningaroch hur förbereder vi elever och studenter för denna framtid som började igår

Läs mer i sds den 15 april 2015

BILD: JULIA LINDEMALM