Distanskurser gör högskolan mindre effektiv- men vad är att vara effektiv. Dags att ändra perspektiv för utvärdering

I Sydsvenska Dagbladet (SDS)  kan man idag den 9 oktober 2012 läsa att:

Svenska högskolor måste bli effektivare tycker politikerna. Högskoleverket har fått i uppdrag att föreslå hur. Men tvärtemot politikernas mål, går studenternas prestationsgrad ner. Orsaken: andelen distansstudenter har ökat.

I går gav Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ut en rapport som föreslår en rad åtgärder för är att öka effektiviteten i högskolan. Bakgrunden är att ett sätt att mäta effektivitet i utbildning är att ange studenternas prestationsgrad: man jämför hur många poäng helårsstudenterna har varit inskrivna för att ta ett visst år, med hur många poäng de faktiskt tar. Skillnaden är stor mellan olika slags utbildningar. Och trots att politikerna under många år lagt förslag efter förslag för att prestationsgraden ska gå upp, så har den vikt av neråt under senare år. I snitt tar en heltidsstudent idag ungefär 80 procent av de poäng som studenten var inskriven för. För fem år sedan var det 83 procent. Lena Eriksson, utredare på Högskoleverket (HSV) säger att:
– I stor utsträckning beror det på den ökade andelen distansstudenter.
I början av 2000-talet gick extra pengar till högskolor och universitet som utvecklade erbjudanden om distanskurser. Politikerna ville att personer som inte bodde på universitetsorter också skulle ha möjlighet till utbildning. Det var en väldigt tydlig politisk ambition att öka tillgängligheten för högre utbildning. Sveriges Nätuniversitet inrättas då också med 211 miljoner i budget och lärosätena fick extra tilldelning för nätstudenter och inrättande av nya kurser (Nätuniversitet omorgansierades sedan till NSHU - Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning med ytterligare uppdrag för flexibel utbildning och breddad rekryering. NSHU lades ned vid årsskiftet 2008/2009). Ansvaret decentraliserade och det blev upp till varje lärosäte att driva eller låta bli att driva frågan om distansutbildning.Nu 2012 måste svenska högskolor bli effektivare tycker politikerna. Högskoleverket har fått i uppdrag att föreslå hur. Men det är lättare sagt än gjort säger Anders Viberg, projektledare för effektivitetsuppdraget på HSV och suckar lätt vid frågan om de utvecklat några bra metoder. Han kontrar med bra motfrågor. – Effektivitet för vem? För studenten, för lärosätet, för regeringen eller för samhället?

 

                                                       Some rights reserved by Spree2010

När politiker pratar effektivitet i högre utbildning menar de att studenterna ska börja högskolan snarast möjligt efter gymnasiet, samt bli fort klara med utbildningen. Men det kanske inte alls är det effektivaste för exempelvis distansstudenter som läser enstaka kurser på deltid. I den studie som SCB just publicerat under 2012, Distansutbildning på högskolan som rör uppföljning av distansutbildning 2010 framkommer tydligt att för distansutbildning har vi oftast en helt annat studiekategori. Den uppföljning som Lunds universitet just genom för från SCBs undersökning pekar mot exakt samma sak, nämligen (Ossiannilsson i manus)

– Vissa läser kanske inte för poängen utan av rent intresse, för att bilda sig.Många hade aldrig läst på högskolan om de inte kunde läsa på distans, dvs att flytta till en stad och läsa på Campus ahde varit omöjligt för många

Att kräva många poäng kan vara effektivt för lärosätena men inte för studenten, säger Anders Viberg

HSV funderar på att presentera några olika modeller för att mäta effektivitet, beroende på perspektiv. Men oavsett perspektiv så är det svårt att mäta effektivitet på utbildning, jämfört med exempelvis varuproduktion. Ett enkelt sätt för det enskilda lärosätet att uppfylla politikernas krav skulle vara att strypa distansstudierna. – Men om alla lärosäten skulle göra det kan man undra vad det betyder för den samhälleliga effektiviteten.

Så effektiv och lönsam för vem?
Troligen är det hög tid att ompröva utvärderings metoderan och frågeområdena och framför allt att distans utbildning och Campus utbildning inte kan jämföras rakt över.

Förslag för ökad effektivitet som föreslås är

• mer samarbete högskola/gymnasieskola
• ingen antagning enbart via högskoleprov
• betyg i vissa ämnen viktas tyngre
• mer undervisning och fler tentor på utbildningar med låg genomströmning
•  fler studieplatser på populära utbildningar
• gör om fristående kurser till programutbildningar (vilka ofta har högre genomströmning)
• studeilån villkoras
• högskolan får utfärda examen utan att studenten bett om det
• ..... eller ändra på hela utvärderingssystemet, min kommentar, efter ca 10 års erfarenhet av distansutbildning och efter att ha djupdykt i SCB material för Lunds universitet!