Reflections on why openess matters, assignment 1 #OCL4Ed

The first sessions on the course OCL4ED is about openess and why it matters. There were just excellent videos by S Downes and D Archbishop Emeritus Desmond Tutu on the importance of freedom in education. They both clarified that openess is not just about content, but also about ideas and attitudes and most of all about a sharing culture. I really would like to stress thet everyone going towards open education in one or another direction should listen and reflect on Siemens and Tutos arguments and reflections. One reflection is for example how open is open? Is for example using open content, like OER (open educational resource)really open when you lock them in into LMS with passwords? I feel that this happens all the time at least in Higehr Education.
Tuto also taked about the freedom to share and its importnace for democracy and eveyones freedom to learn and to participate in a democratic society. And as Downes argues the very first step to take part is access, thats why openess matters.
For HE and for edcuationas such of course this is the first step. What I really think I have learned from this first sessiion in the course is that before you evenstart to talk about openess, one should listen to and discuss how openness really matters.
It was also strerssed in the first part of the course about creative commons (cc) and a very short survey was thare for us to fill in, by doing one really had to reflect what openness is and how it matters. But most of all that one has to concider what cc means is the first step and second each of us can make a difference going towards openess in education and society.

Mooc Quality Project weekly perspectives from top quality experts on evolution, development and quality assurance of MOOC-based education

The MOOC Quality Project

MOOCs represent the latest stage in the evolution of open educational resources. First was open access to course content, and then access to free online courses. Accredited institutions are now accepting MOOCs as well as free courses and experiential learning as partial credit toward a degree. The next disruptor will likely mark a tipping point: an entirely free online curriculum leading to a degree from an accredited institution.
MOOCs are moving from an early entrepreneurial stage into the reality of more and more educational institutions. Gaining participants, visibility and a growing community worldwide in many occasions the question rises to the surface: Are MOOCs the new model of online education for all? Are they fit to democratize education? and above all – what is a good quality MOOC?
The MOOC Quality Project, an initiative of the European Foundation for Quality in E-Learning (www.efquel.org),  addresses the latter question not by trying to find one answer which fits all, but by trying to stimulate a discourse on the issue of Quality of MOOCs. A series of BlogPosts  of worldwide visible experts and entrepreneurs  of MOOCs  will address the issue from each particpant’s viewpoint. After each BlogPost we will allow a one week period of time to react and comment on the post made available. At the end of the week  the discussion will be shortly summarized and made available to all.
Each Wednesday you will find a new post, with a length of 1000-1500 words maximum length.
We are looking forward to a lively debate,
for EFQUEL, Ulf-Daniel Ehlers & Ebba Ossiannilsson & Alastair Creelman
(www.efquel.org)

- See more at: http://mooc.efquel.org/the-mooc-quality-project/#sthash.ewNn2yS3.dpuf

The MOOC Quality Project

MOOCs represent the latest stage in the evolution of open educational resources. First was open access to course content, and then access to free online courses. Accredited institutions are now accepting MOOCs as well as free courses and experiential learning as partial credit toward a degree. The next disruptor will likely mark a tipping point: an entirely free online curriculum leading to a degree from an accredited institution.
MOOCs are moving from an early entrepreneurial stage into the reality of more and more educational institutions. Gaining participants, visibility and a growing community worldwide in many occasions the question rises to the surface: Are MOOCs the new model of online education for all? Are they fit to democratize education? and above all – what is a good quality MOOC?
The MOOC Quality Project, an initiative of the European Foundation for Quality in E-Learning (www.efquel.org),  addresses the latter question not by trying to find one answer which fits all, but by trying to stimulate a discourse on the issue of Quality of MOOCs. A series of BlogPosts  of worldwide visible experts and entrepreneurs  of MOOCs  will address the issue from each particpant’s viewpoint. After each BlogPost we will allow a one week period of time to react and comment on the post made available. At the end of the week  the discussion will be shortly summarized and made available to all.
Each Wednesday you will find a new post, with a length of 1000-1500 words maximum length.
We are looking forward to a lively debate,
for EFQUEL, Ulf-Daniel Ehlers & Ebba Ossiannilsson & Alastair Creelman
(www.efquel.org)

- See more at: http://mooc.efquel.org/the-mooc-quality-project/#sthash.ewNn2yS3.dpuf

 

The MOOC Quality project

MOOCs represent the latest stage in the evolution of open educational resources. First was open access to course content, and then access to free online courses. Accredited institutions are now accepting MOOCs as well as free courses and experiential learning as partial credit toward a degree. The next disruptor will likely mark a tipping point: an entirely free online curriculum leading to a degree from an accredited institution.

MOOCs are moving from an early entrepreneurial stage into the reality of more and more educational institutions. Gaining participants, visibility and a growing community worldwide in many occasions the question rises to the surface: Are MOOCs the new model of online education for all? Are they fit to democratize education? and above all – what is a good quality MOOC?

The MOOC Quality Project, an initiative of the European Foundation for Quality in E-Learning (www.efquel.org),  addresses the latter question not by trying to find one answer which fits all, but by trying to stimulate a discourse on the issue of Quality of MOOCs. A series of BlogPosts  of worldwide visible experts and entrepreneurs  of MOOCs  will address the issue from each particpant’s viewpoint. After each BlogPost we will allow a one week period of time to react and comment on the post made available. .

Each Wednesday you will find a new post, with a length of 1000-1500 words maximum length.
After each BlogPost we will allow a one week period of time to react and comment on the post made available.

We are looking forward to a lively debate

For EFQUEL, Ulf-Daniel Ehlers & Ebba Ossiannilsson & Alastair Creelman
(www.efquel.org)

- See more at: http://mooc.efquel.org/the-mooc-quality-project/#sthash.ewNn2yS3.dpuf

We are now already in the 8th week of the project and this week the blog is from the student perspective. Julius Kvissberg from Lund University, Sweden gives his views on MOOC 

 

Read the full blogpost by Julius Kvissberg here

Some of the earlier contributers

Grainne Conole

                              Dave Cormier

Stephen Downes

 









Asha Kanwar                                       Martin Weller



Look out for next weeks contribution with Paul Stacey; Creative Commons

Paul Stacey,  Director Creative Commons

Paul Stacey,  Director Creative Commons

Lego för kreativitet eller en effektiv bromskloss?

Så gott som i alla barnfamiljer finns legoklossar och färdiga byggsatser med diverse olika tema, beroende på ålder och intresse i familjerna. Anders Milder  skriver i SDS den 11 juni 2012 om Fabriker och mallade drömmar som fokuserar på "att slå vakt om den traditionella skolan är en effektiv bromskloss för kreativitet , innovation och egensinnighet." (Milder, SDS B4).

LEGO är ett system av byggelement av plast som utvecklades 1949 av dansken Godtfred Kirk Christiansen (1920-1995). Det tillverkas och säljs av det danska leksaksföretaget LEGO A/S. LEGO kommer från danskans leg godt, på svenska "lek bra." LEGO introducerade de första plastklossarna 1949 under namnet Automatic Binding Bricks. Dessa tidiga klossar såldes i askar med klossar i olika storlekar som kunden fick bygga samman efter eget huvud.

h

Photo credit: S.W. Clyde, National Scenic  
 Byways Online

Under 1990-talet befann sig Lego i kris. De lösa legobitarna i boxar sålde allt mindre. Först när ledningen bytte inriktning och satsade på byggsatser vände utvecklingen och företaget kunde räddas. Sedan 2000-talet har LEGO tillverkat en rad olika byggsatser med figurer och scener ur Hollywoodfilmer. I samband med premiärerna av Episod I, II och III av Star Wars-filmerna gjordes exempelvis LEGO-figurer av Luke Skywalker, Darth Vader, Han Solo med flera. Även skepp från filmerna, som Millennium Falcon har använts som förlagor till Legobyggsatser. LEGO har även gjort Legobyggsatser med Harry Potter, Indiana Jones, Spindelmannen med mera.

 



 




       

Skiftet i produktionen innebar att förutsättningarna för leken förändrades. Barnen gick från att skapa  utifrån sina egna huvuden och kreativitet till att följa exakta instruktioner. Legovärldarna byggs idag steg för steg – och sätter man inte samman bitarna på det sätt som står i manualen har man gjort fel skriver Mildner. Känns pedagogiken igen? Seth Godin, amerikansk författaren tar Lego som ett exempel i ”Stop Stealing Dreams” – ett försök att starta en bred debatt om hur skolan måste omformas. För varför är det egentligen lättare att sälja byggsatser än lösa bitar i en tid som vår? Kanske eftersom instruktionsmanualskulturen svarar exakt mot vad föräldrarna förväntar sig av sina barn och vad barnen har drillats till att göra i skolan. Godin skriver: Vi går in i en tid där idéer och nytänkande kommer att vara fullständigt avgörande. Ändå lär vi dagens unga att det viktigaste är att de följer mallar och instruktioner. Han för det så långt att kanske har ekonomin i och med detta förändrats för alltid.

                                                                                    

David Weinberger har påpekat att den smartaste personen i ett rum inte längre är den som står längst fram och föreläser. Eller ens den kollektiva kunskapen som finns bland personerna som sitter och lyssnar. Nej, den smartaste personen i rummet är rummet självt, det nätverk som sammankopplar människorna och tankarna som finns där med dem som befinner sig utanför. Frågan är då: hur bygger vi sådana smarta rum? Eller kanske: vad händer med de barn som inte får tillgång till sådana? Detta är inte något som dagens skola ens försöker besvara. Liknande tankegångar tas upp i A New Culture of Learning by Douglas Thomas and John Seely Brown. De fokuserar på kollaborativt lärande och tar upp spel och spelmiljöer som lärande miljöer. Det kollaborativa lärandet är också något som Downes och  Siemens förespråkar o konnektivsmen som lärandets teori.

                               

Istället för nytänkande inom utbildning slås vakt om den traditionella utbildningen som institution. Lärandefabriker skapas som fjärmar sig från utvecklingen i resten av samhället, där skolans definition av kunskap mer och mer handlar om i vilken grad eleverna förmår att anpassa sig till systemet. Seth Godin lyfter fram vikten av drömmar. Hur lär vi våra barn och oss själva att bry oss att förverkliga dem? Hur skapar vi lärande miljöer som inte dödar drömmar utan istället när dem – tillsammans med egenskaper som ibland kallas generella kompetenser, för övrigt målområden som framförs inom EU. Egenskaper som inte är mätbara såsom kommunikationsfärdigheter, innovation, mod, stolthet, kunskapstörst och vilja?

Milder, såom flera andra runt om i världen debatterar såledeses att man med rätta kan fråga sig vad vår syn på skolan egentligen säger om oss. Att vi istället för att omformulera vår syn på lärandet ägnar vår tid till att bygga en så effektiv bromskloss som möjligt för kreativitet, innovation och egensinnighet genom att ständigt betona och belöna helt andra saker. 

Stop steeling dreams (What is school for)